Är jag för barnslig?

Så är jag för barnslig?

Göteborgare göteborgare överallt göteborgare!

Igår var det återigen dags för Standup istället för Bio med Gratis popcorn på Boulevardteatern och vilken succé det är och har varit.
Vi hade bjudit in Göteborgs hetaste och skönaste komiker och vad de levererade! Alla och då menar jag alla var riktigt, genuint bra och roliga.
De var 10 till antalet och körde i två akter och när jag pratade med publiken i pausen och efter showen så hade alla sin favorit och det visar att standup och dess utövare är så mångfasetterade och påverkar olika personer på olika sätt och detta borgar för standupens framtid.
Standupens framtid är ljus halleluja!

Två underbara kvällar på Norra Brunn

Torsdag och fredagkväll körde jag på Norra Brunn och hade riktigt kul.
Jag blev jätteglad och lite överraskad över att Thomas Oredsson tyckte om mitt material och mitt sätt på scenen. Jag hann tyvärr inte se honom för jag var på matchen AIK-DIF på Råsunda innan på torsdagen och fick dra när det var 20 minuter kvar av andra halvlek och då ledde AIK med 1-0 och jag var glad och lycklig men höll på att köra av vägen av ilska när Djurgården fick straff och kvitterade till 1-1.

In på Norra Brunn lite arg men blev glad snabbt då det var fullt med folk och bra stämning redan, mycket tack vare Thomas Oredsson.
Jag improviserar mer och mer och trivs mer och mer på scenen och körde på på samma sätt även på fredagen tillsammans med Johan Glans och Fredrik Andersson och Martin Krantz.

Fredrik började och jag gillar honom mycket, han är skarp och intelligent utanför scen och på scen är han ibland lite för skarp för en fredagspublik men jag gillar att han kör på och håller sin linje. Sen körde jag och hade kul, sen paus och efter paus Martin Krantz som körde exakt en femma (5 minuter) bra material och driv kanske lite nervös och sen avslutade Johan Glans. Jag har nu sett Johan 4 gånger på kort tid och slås varje gång av hans timing, hans material och fantastiska mimik äähh jag kan bara inte tröttna på honom han är sååå grym.

Standup skall upplevas live på plats!

Ikväll blir det fest för min vackra fru, hon fyllde 25 i veckan! Vad det kommer att partajas ojojoj...

Björn Gustafsson effekten fortsätter.

Igår hade jag ledigt och vad gör jag på min lediga kväll? Jo tittar på standup!
Man är dum och lite insnöad i arbetet så vad gör man? Jo tar med sig en god vän in i missbruket!
Klas Åkerblom min gode vän med fantomsmärtor i pungen, vad hade han gjort? Jo han hade burit så mycket sten så rump och köns svettet hade gnagt och gnidit och skavt av hans pung.
Jag plockar upp honom med bilen och vi åkte till Blue Moon Bar kl 21:00 och vilka ser vi där? Jo Mårten Andersson, en finsk komiker vid namn Tomi som kör oneliners på engelska, Robin Paulsson, engelske komikern Spencer Brown och Johan Glans.
Sen när vi är klara där och tittat och skrattat vad gör vi då? Jo vi åker till Chinateatern och ser samma show kl 23:30.
En mycket bra kväll med mycket folk men vem frågar alla efter? Jo Björn Gustafsson.
Lite sjukt men lite underbart på samma gång tänker jag när jag kommer hem vid 03:35...

Men det var bra att se vad som väntar en ikväll, varför? Jo för att ikväll när jag först ska på ett kurdiskt bröllop kl 18 sedan uppträda för Svenska Kyrkans kvinnor kl 19:45 sedan till Blue Moon Bar och uppträda kl 21 och sedan till China Teatern vid halv tolv tiden och uppträda även där så vet jag att alla kommer att fråga efter Björn Gustafsson.

Det kommer att bli skitkul och väldigt bra och anledningen till att jag säger så? Jo dels för att han, Björn kommer att uppträda och köra och vara där på RIKTIGT ikväll, men mest för att Björn är så fruktansvärt duktig och underhållande.

Och det ska bli så skönt och säga till alla ikväll; Jo han är här! Där borta är Björn! eller Nej jag vet inte, fråga han själv!

Invigning på Wisby FM

Igår var jag och medverkade i premiären och invigningen av Wisby FM som kommer att bli Gotlands bästa och största radiokanal.

Det är min fine och mycket duktige och ambitiöse bror Ulas och hans kompis Jeremy som har startat kanalen. Deras morgonshow The Breakfast Club är riktigt bra och underhållande radio.

De har nyligen startat sin webbradio också på www.wisbyfm.se

Sen fick jag också ett kort tillfälle, alldeles för kort tillfälle och brottas och skoja med mina två brorsöner och krama om de lite.

Nu bär det av till Stockholm och kvällens Özz Nûjen Talkshow på Mosebacke.

Vemod och stolthet...

Efter att ha haft en fin och underbar kväll på Folkets Hus i Faluns Stadsteater med showen Mistero Buffo och där jag blev ännu mer glad över att se så många unga kurdiska landsmän och landskvinnor i publiken och sedan ute i foajen som väntade och ville fota sig med mig så kan jag inte annat än säga att det var en toppenkväll.
Tack Falun Teaterförening och tack mina gamla och nya (svenska) fina landsmän för att ha gjort kvällen så bra som den blev.

Sedan blev jag och min gode turnéledare Lasse bortbjuden hem till hans barndomsvän Bosse som nu snart kl 03:00 fyller exakt 50år. Grattis säger jag till dig, Bosse och tack säger jag till den sena middagen och för det trevliga sällskapet.

Jag blir alltid glad och häpen över att se hur vanliga fina, reko människor verkligen är underbara, gästvänliga och trevliga så ända in i märgen, det gör mig hoppfull i en dyster värld och den varma och konstruktiva energin jag får av så fina människor som Lasses vän Bosse och hans fru Lisa, den räcker i flera månader tills jag träffar på ett nytt fint svenskt helhyllepar. Jag är glad och stolt över att ni ville bjuda hem mig till ert fina ombonade hem i Falun, tack, tack så väldigt mycket.

Just nu känner jag lite vemod och lite saknad för att jag inte såg mina fina elever i deras slutuppspel på Boulevardteatern. Men vad jag har hört och vad jag har läst så har de skött sig bra och varit väldigt jämna och väldigt roliga. Jag älskar er, saknar er och jag har haft privilegiet att få vara er rektor och lärare under 10 veckor. Tack för att ni är ni.
Nu jävlar ska ni visa att ni är bäst, kick ass därute!

Mistero Buffo i Falun ikväll

Kom hem igår till Centralen vid halv sex på kvällen, tog en taxi hem, hoppade in i min bil och åkte direkt och hälsade på stora familjen, det var skönt och få pussa på och krama om dom.
Alla verkade må bra, men vad vet jag om hundrade år vilka sår som i familjeträdet består...

Ikväll blir det Mistero Buffo i Falun.
Jag var där för inte så länge sedan och körde standup på Norrare Comedys premiärkväll.
Jag gillar stan och hoppas att det kommer mycket folk för jag är taggad som bara den.

Nu ska det lämnas in en krönika om hyckleri till Dagens Arbete, slutresultatet kan ni säkert se snart i www.dagensarbete.se

Mistero Buffo fortsätter...

Ikväll körde jag Mistero Buffo i Härnösand.
Det gick bra och kändes bra, skönt att spela utan hot från folk som inte ens sett föreställningen.
Det var en fin publik och en vacker teater, hit ska jag igen.

Det satt en snubbe längst fram i mitten från Kramfors som jag bara var tvungen att prata om och med under showen. Han hade målat en stor mustasch och ett kraftigt skägg med en svart tuschpenna... det såg märkligt ut... Jag skojade lite med honom och han tog det bra, han var snäll och kom in sedan backstage och tog några kort och ville ha en autograf, Staffan hette han...

Nu ska jag försöka lägga mig tidigt.. få se hur det går...

Tack alla som har ringt, mailat, sms:at och brytt sig angående Södertälje händelsen, era ord värmde och värmer, tack.

Polisen och föreställningen

Jag tror inte jag hade kunnat genomföra föreställningen igår på Oktoberteatern utan polisens agerande.
Södertäljepolisen hade skickat dit två bilar och hade även två civilare i teatern med öronsnäckor. Det kändes tryggt men konstigt, jag visste inte om jag skulle vara förbannad över att det skulle behöva vara så här eller lättad över att polisen tog det här på allvar och skötte säkerheten på ett så bra sätt. De avlägsnade två personer som försökte spela in och vägrade vara tysta.
Teatern själv hade fixat fyra Securitasvakter så showen hade alla möjligheter att kunna genomföras. Oktoberteatern är en mycket vacker teater som jag länge drömt om att få spela på och nu fick jag göra det, men under vilka omständigheter, ödets ironi...

Så här skriver Oktoberteaterns konstnärlige ledare Ninne Olsson om kvällen.

Jag fick mycket beröm av teaterns personal och speciellt glad blev jag över att Dennis och Simon som tillhör den fasta ensemblen och som jag länge betraktad med uppskattning, tyckte om föreställningen och kom och kramade om mig efteråt.
Polisen följde med ut och därute stod de där, DE, 5-6 pers som bara tittade på mig, som bara stirrade... jag fick gå in igen, för bilen som min far körde dagen till ära inte var på plats ännu... Så vi stod därinne i foajen, chitchattade om sakernas tillstånd och försökte agera normalt i ett onormalt och konstigt tillstånd... Slutligen kom bilen och vi kunde gå och sedan köra iväg från en kall men klar Södertäljenatt...

Ögon som ut dig stirrar,
olust som inom dig virrar,
ögon som hatar dig
och blickar som ratar dig.

Ens känslor svallar,
på uppmärksamhet kallar.
Spänd blir man
och orolig blir man.

Man måste agera
och snabbt reagera.
Upp till kamp säger man,
mot mörkret säger man,
mot rädslan som urholkar ens själ
anger man som skäl...

Jag vet ingenting längre.

Världen har blitt trängre.

Så här står jag framför er
och ber er
och ser er
vänder andra kinden till
så ni har en chans till
att tänka till
eller slå till.

Nä nu faan får det vara nog!

Man kan tycka illa om mig, man får tycka illa om mig, man får ogilla mina åsikter och hata och vara motståndare till allt vad jag heter eller står för.
Jag har blivit slagen, hotad, trakasserad och hånad på öppen gata, via mail, telefon och brev. Så långt allt okej. Sånt är livet eller sånt är mitt liv sedan 6-7 år sedan.
Men jag har även fått så mycket kärlek också, så mycket mer kärlek och uppskattning och jag är djupt tacksam för det.
Jag är den jag är, mer eller mindre, take it or leave it, Titta eller kom inte och titta.
Men när man försöker hota mig och hindra mig från att göra en föreställning som vederbörande person bevisligen inte ens sett då blir jag irriterad, väldigt irriterad.
På vägen hem i bilen efter att ha haft en fin talkshow på Mosebacke med Thomas Fogdö och Tony Irving som sköna gäster och en Jonas Åhlund som grymt rolig avslutande standupkomiker lyssnar jag av telefonsvararen och ser att min bokare Sara på www.bokastandup.se försökt nå mig.
Hon har även skickat ett meddelande med bifogat ljudspår där en person hotar mig om jag dyker upp i Södertälje för att spela min enmansshow Mistero Buffo på Oktoberteatern idag den 10 april.
Han, det är oftast mankön som hotar, säger att jag ska akta mig och att det kommer hända saker som inte blir roliga för mig om jag spelar pjäsen och att de i Södertälje inte tolererar och kommer inte att acceptera och tillåta mig att ens överhuvudtaget få möjlighet att spela min föreställning för att jag driver med Jesus, Maria och änglarna...
Han har ju inte fattat någonting, han har ju inte ens sett den, jag driver inte med och kritiserar inte kristendomen och tron, jag kritiserar och driver med maktens män och kyrkan.
Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta över dessa människors enfald...
Jag kommer i alla fall att spela Mistero Buffo och jag har för första gången nu även polisanmält en människa för att ha hotat, inte mig, men för att ha hotat yttrandefriheten och min rätt att få spela teater och skämta om vad jag vill.
Jag skiter i själva hotet men det får faan vara nog när man försöker stoppa något som man inte ens har sett med egna ögon eller hört med egna öron.